Tröga lärare och kompetensutveckling – del 1

Sandra Wissting publicerade i morse ett inlägg med rubriken ”Varför är lärare så tröga?”  Frågan må vara en smula provokativ men inte desto mindre relevant i sammanhanget då det handlar om varför det tar sån tid för lärare att bli så digitalt kompetenta att de ser IKT som en tillgång i undervisningen istället för något som inkräktar på den.

Dessvärre har jag inget klockrent svar på tröghetsfrågan, men en sak som jag gått och funderat på under dagen idag är den eventuella kopplingen till ett par statistiska uppgifter jag fastnade på i Digitaliseringskomissionens delrapport om IT i skolan som publicerades i fredags. I den står på sid. 163 följande:

”För lärarna i årskurs 8 är det bara 18 procent som ägnat mer än 6 dagar åt kompetensutveckling under de senaste två åren. Det placerar Sverige på position 23 av 27. (Bland de europeiska länderna.) Källa: Europena Schoolnet 2013

Här måste man fråga sig hur 82% av lärarna kan ägna 6 dagar eller mindre per läsår till kompetensutveckling när det sätts av 104 timmar, dvs 13 dagar, för detta?!?

Jag läser vidare i Digitaliseringskomissionens rapport.:

”Det visar sig också att svenska lärare genomfört kompetensutveckling utanför skoltid eller på ledig tid i mindre utsträckning än de flesta lärare inom EU. Även här ligger de svenska lärarna i årskurs 8 på plats 23 av 27, i årskurs 4 på plats 25.”

Här måste man undra lite om vi har en lärarkår som inte ser eget, personligt engagemang och lärande som viktigt för en bibehållen konkurrenskraft på arbetsmarknaden? Som inte vårdar sina egna varumärken?

Och, hur definierar svenska lärare egentligen kompetensutveckling?

Så många frågor. Ett försök till svar, eller åtminstone en reflektion, får dock vänta till morgondagen.
Stay tuned!

Det här inlägget är en del i bloggutmaningen #Blogg100, att blogga minst ett inlägg om dagen i 100 dagar. 

 

4 reaktion på “Tröga lärare och kompetensutveckling – del 1

  1. Sandra Wissting

    Har också funderat en del på de där 104 timmarna. Med tanke på allt utvecklingsarbete som bedrivs är det märkligt att kompetensutvecklingstiden inte prioriteras och används i högre grad.

    Svara
    1. Kristina Björn Inläggsförfattare

      Eller så har vi olika definition av och förväntningar på vad kompetensutveckling egentligen är och ska vara. Funderar lite runt det i mitt inlägg ”Tröga lärare och kompetensutveckling – del 2”

      Svara
  2. Pingback: Tröga lärare och kompetensutveckling – del 2 |

  3. Martin B

    Tyvärr är det ofta så att övriga uppgifter äter upp kompetensutveckling: Möten, administration, hållbar utveckling, likställdhetsplaner, mm … o så klart,hoppa in för andra. Kompetetensutveckling – som kan vara annat än ämnet- är inte prioriterat av arbetsledningen och värderas inte. Däremot att man noga fullgör årsarbetstiden.

    Är man petig så kan jag ställa frågan: Vad menas egentligen med kompetensuteckling och hur ställdes frågan? Som man frågar får man svar.

    När det gäller it-fiering får man ställa sig frågan: För vem genomförs den? Finns det resurser och personal nog att göra något meningsfullt med hjälpmedlen man skaffar, eller blir det bara IT-företagens omsättning samt en politisk gest för att visa att något är viktigt? Är det verkligen så att det inte drar pengar från verksamheten med bärbart/paddor/licenser osv?

    Ökas anslagen eller är de konstanta? Om anslagen inte ökas, i takt med de nya kostnaderna, varför blir politiker och de som drivit igenom investeringen i IT förvånade när lärartätheten faller?

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *