månadsarkiv: november 2013

Bak och fram i skoldebatten

Sedan länge har jag hävdat att det finns en stor och mycket god anledning till att framrutan är så mycket större än backspegeln. Åtminstone när det kommer till bilkörning. Att använda framruta och backspegel som illustration för hur vi tar oss an andra former av resor är heller inget nytt. Men jag gör det ändå. Igen. Det är ju ändå min blogg det här 🙂

I framrutan

Att likna skolans utveckling vid en resa mot framtiden känns logiskt. Vi har i grunden lärande för framtiden som uppdrag och mål i skolan. En del av samhällsutvecklingen. Att regissera situationer för lärande för elever kan också liknas vid att arrangera en resa. Alla kan förvisso inte enbart ta motorvägen till målet. Några behöver hjälp med att finna egna stigar. Några behöver resa i ett annat tempo. Några behöver ibland stanna till utmed vägen och titta på utsikten. Men faktum kvarstår. Det stora målet hägrar i framrutan och pedagoger arbetar hårt för att hjälpa alla elever att nå dit.

Resan mot framtiden går numera ofta snabbare än vad vi får köra på motorvägen. Åtminstone upplever jag som är att betrakta som medelålders det så. De flesta av oss vet också, redan i långt tidigare ålder, att det är ett smart drag att hålla blicken mer i framrutan än i backspegeln när det går i 180 knyck på motorvägen. Särskilt om man vill göra en framgångsrik resa. Koll bakåt har i regel alla förare med hjälp av backspegeln, men huvudfokus ligger framåt.

Alla som prövat att backa i körriktningen på motorvägen med hjälp av några snabba blickar i backspegeln vet att det är en ganska riskabel operation. Ja, även vi som inte provat detta anar nog att känslan av att vara illa ute i det läget inte går att bortse ifrån. Att det skulle krävas massor energi till att koncentrera sig på att inte göra fel, hålla koll på allt, tänka bakvänt. Att insatsen är större och riskerna fler, trots att det är i princip omöjligt att köra lika fort som de andra.

Det obehaget kan liknas vid det jag känner när jag tar del mycket av dagens skoldebatt. Ja det har gått så långt att jag många gånger idag aktivt väljer bort den. Den känns inte sällan som en fara. Som ett fordon med en förare som förvillat sig ut på motorvägen backandes fram i körriktningen. En förare i bil som ihärdigt backar mot målet med blicken stadigt fäst i vindrutan på det vackra landskap som redan passerats. Ett fordon som kraftigt stör trafikrytmen, skapar irritation, stress och oro. Utgör en risk. Som en missil på villovägar som stör, skapar osäkerhet och distraktion även hos alla de förare som kör åt rätt håll.

Jag talar alltså inte om de som ligger och bromsar här, eller om de som vill välja en annan väg mot målet och byter fil lite slarvigt. Jag talar inte om samma hastighet för alla. Inte om att knuffa de som kör för långsamt av vägen. Inte alls. Vi är och ska vara olika och jag tycker att vägen till lärande och utbildning är den viktigaste vägen vi kan ta, om än inte nödvändigtvis exakt samma väg för alla. Det råder heller ingen tvekan om att vi har en mängd vackra vyer bakom oss att se tillbaka på på i det svenska utbildningslandskapet, de kan och ska vi tillåta oss att njuta av när vi slänger våra blickar i backspegeln. Men låt oss, främst för våra ungas skull, köra framåt med blicken i framrutan. Det är ju ändå i framtiden de ska leva och lära.

Så, till alla er som i dagens skoldebatt agerar som att ni sitter och backar på motorvägen. Fundera över varför ni väljer att lägger så mycket av allas vår energi på att göra den nödvändiga utvecklingsresan så svår och riskabel. Fundera på vad det värsta som skulle hända är om ni lägger om 180°. På vad det är i bilden av framtiden ni är så rädda för att ni bara vågar slänga små korta ögonkast på den i en liten backspegel. Jag lovar. Ni får gärna åka med mig en bit och pröva hur det känns att åka med blicken framåt innan ni måste köra själva. Kanske är det lite som högertrafikomläggningen. Eller som att byta frisör, eller tandkräm. En smula läskigt i början men grymt mycket bättre när man har vant sig. Ni har mina kontaktuppgifter här 🙂

Och till alla er som inte redan prövat backa fram på motorvägen mot framtiden. Låt för guds skull bli!